En enda sol..
Ett tröstande ord värmer mer än tusen solar.. jag behövde knappt en sol..
Bara för att jag visat att jag är ledsen så tror alla att det är någon som jag pratar om det med..
När jag har varit neutral och glad.. då ska folk tydligen trösta men istället påminna mig om att allting inte är helt bra..
När jag sen faktiskt är nere i ett hål.. när jag faktiskt skulle behöva tröst.. då får jag allting upptryckt i nyllet istället..
NOG FAN VET JAG VÄL ATT MITT LIV ÄR KASST UTAN ATT BEHÖVA HÖRA DET NÄR JAG MÅR DÅLIGT!
du är en väldigt nära vän (Vilket jag inte kan tänka mig att du inte förstår -.-).. som jag saknar.. är det så jävla fel?
Jag minns en mening... "nog kommer det ordna sig" för inte så länge sedan.. det var nog den senaste gången jag mådde riktigt bra.. och så kunde jag vara nöjd över att det faktiskt fanns nån form av ärlighet i den åsikten.. det var allt som behövdes.. det hade varit nog idag också..
och om du inte kan fatta varför det är viktigt att höra en sån sak från dig så fan ta dig..
Det är inte vad du hela tiden tror..
det är för att du har varit den enda som jag någonsin litat 100% på..
så varför är det så jävla svårt att bara säga ett snällt ord till en människa som har varit en vän så länge.. vid ett tillfälle då han faktiskt behöver det.. vid ett tillfälle då han inte litar på att någon annan faktiskt menar det..
Om jag kunde så skulle jag spola tillbaka bandet vid sånna här tillfällen.. så att jag kunde undvika att sånt här händer..
men det är lättare sagt än gjort..
Jag står fortfarande kvar, jag bryr mig fortfarande om dig.. förlåt så jävla mycket för att jag bryr mig..
du får säga vad du vill om att du ska klara dig själv och stå på egna ben.. det gör inte att jag bryr mig mindre.
jag kommer ändå alltid vara din vän.. även om du inte vill vara min..
Ursäkta inlägget..
men nu är jag riktigt less på stolthet, envishet och ignorans.. som är grunden till alla problem som är centrala i mitt liv..
Förlåt och gonatt..
//En upprörd och ledsen Messie.